Betongrenovering av garagebjälklag med injektering och ytskiktsreparation i Sickla, Nacka

Ett garagebjälklag i Sickla, Nacka renoverades efter att sprickbildning, lokala bompartier och sliten yta hade lett till fuktinträngning och nedbruten betong i det översta skiktet. Arbetet omfattade injektering av sprickor, lagning av skadade partier och ny ytbehandling som tålde trafik, salt och återkommande fuktbelastning. Målet var att återställa bärande delar i skadade zoner och samtidigt få en slitstark, sammanhållen yta över hela bjälklaget.

Så genomfördes betongrenoveringen av garagebjälklaget i Sickla, Nacka

Arbetet inleddes med okulär kontroll, bomknackning och markering av alla partier där ytskiktet hade släppt från underlaget. Flera sprickor löpte genom körbanan och vidare ut mot kantzonerna, och de bredaste uppmättes till omkring 0,6 millimeter. Löst material bilades bort till fast betong. I de mest utsatta partierna frilades armering där täckskiktet hade brutits ned av fukt och klorider från vintervägsalt. Underlaget dammsögs noggrant och rengjordes innan nästa moment påbörjades. Där betongen var tät men sprucken förbereddes injektering i stället för större uppbilning, vilket minskade ingreppet i bjälklaget.

Injektering av sprickor och tätning av genomgående skador

De längsgående och tvärgående sprickorna öppnades lokalt, ports monterades med jämna mellanrum och ytan förseglades mellan injekteringspunkterna. Därefter injekterades lågviskös epoxy i flera etapper tills mottryck uppnåddes i nästa port. Metoden användes där sprickorna bedömdes vara genomgående men fortfarande stabila. På några kortare sträckor nära golvbrunnarnas anslutningar användes ett mer flexibelt injekteringsmaterial eftersom rörelser i konstruktionen där var något större. Efter härdning avlägsnades ports och förseglingsmassa, och ytan slipades ned så att efterföljande skikt kunde fästa ordentligt.

Lagningsbruk och återställning av täckskikt

I partier där armeringen hade frilagts rensades stålet till ren yta och behandlades med korrosionsskydd innan nytt bruk applicerades. Återuppbyggnaden gjordes med polymermodifierat reparationsbruk i skikttjocklekar mellan 12 och 35 millimeter beroende på skadornas djup. Kanter sågades rena före lagning för att undvika tunna utspetsningar. Särskild omsorg lades vid övergången mellan äldre betong och nytt bruk så att nivåskillnader inte skulle bli kvar i hjulspåren. Efter lagning kontrollerades ytan med rätskiva och mindre ojämnheter spacklades av för att få ett jämnt slutresultat.

Ytskiktsreparation med fokus på slitage, fall och fukt

När lagningarna hade härdat färdigt slipades hela arbetsytan och primer applicerades inför ny ytbehandling. Det befintliga fallet mot avvattning behölls, men två svackor nära infarten justerades eftersom vatten tidigare hade blivit stående där. Justeringen gjordes med avjämnande reparationsmassa i tunnare skikt, från cirka 4 till 10 millimeter. Därefter lades ett slitstarkt ytskikt anpassat för garage med återkommande trafik, dubbdäckssmuts och saltbemängd smältvattenbelastning. Halkmotståndet förbättrades genom avsandning i det översta skiktet, särskilt i gångstråk och vid portöppningen där fuktbelastningen var störst.

Tekniska krav och kontroller under arbetet

Under renoveringen följdes krav på underlag, skikttjocklek och utförande enligt AMA för reparationsarbeten i betong. Materialval och applicering anpassades efter temperatur och luftfuktighet på plats, eftersom garageutrymmet hade begränsad ventilation under delar av dagen. Fuktnivåer i underlaget kontrollerades före ytbehandlingen så att vidhäftningen inte riskerade att försämras. Arbetsmiljön planerades med avspärrning, dammreducering och personlig skyddsutrustning enligt Arbetsmiljöverket. Resultatet blev ett tätat och återställt bjälklag där sprickor, skadade ytor och lokala nivåproblem hade åtgärdats inom samma entreprenad.

Resultatet efter renoveringen

Efter avslutat arbete hade bjälklaget fått tillbaka en sammanhängande, slitstark yta med tätade sprickor och återställda reparationszoner. Tidigare bompartier och urspjälkningar var borta, och de mest utsatta områdena runt infart och avvattning hade förstärkts med material som tålde den belastning som ett garagegolv normalt utsätts för. Den färdiga ytan blev jämnare att köra på och enklare att hålla ren från grus, salt och stående vatten. Åtgärderna förlängde brukstiden för konstruktionen och minskade risken för att fukt och klorider på nytt skulle nå ned i skadade delar av bjälklaget.